Tankar och funderingar från mitt härbre att dela med andra...

 

Jag, en kvinna, som upplever att jag bor i en kropp som har uppnått en ålder som ger mig pension varje månad, men mitt sinne är många år under den nivån. Med andra ord jag är inte lika gammal som min kropp!!! Jag känner att jag måste få utlopp för alla mina tankar som hotar att spränga mitt huvud och jag inbillar mig att om jag skriver alla mina tankar och idéer så kommer trycket att lätta. Kanske kan jag till och med ge någon ett leende av igenkänning eller ett skratt för mina tokiga tankar eller lite hjälp till någon som liksom jag behöver reda ut begreppen.

 

Ibland är allt lite svårare än vanligt...

2012-10-21

 

Hej länge sedan vi hördes av. Ja jag har haft fullt upp. Lite rörigt om man säger så. Min kropp är lite ur fas. Det blir så ibland när man är kroniskt sjuk. Inte för att jag vet exakt hur det är med mig men riktigt bra är det inte. Min läkare på reumatologen, Tomas, brukar säga, du är lite komplicerad, det är inte bara en   form av reumatism utan det är flera. Hörde på ”Malou efter tio” här om morgonen att det finns en smärtstillande tablett som är kraftigt   vanebildande. Tramadol pratade de visst om. Jag har ätit dem ett tag nu, ganska länge, men nu har de tappat sin verkan och jag har fått plåster i stället. Det är säkert samma skit, jag menar de är säkert vanebildande de också. Trappar ner tramadolen nu, och har börjat med ett plåster. På torsdag ska jag ha två plåster och inga tramadol. I går kväll när jag gick och lade mig så kände jag att jag inte mådde så bra, tramadolen tänkte jag, det är säkert så att jag har abstinens. Efter att ha snackat lite med mig själv   så konstaterade jag att det är nog en liten släng av det men jag kommer inte att låta det påverka mig. Ut med ett elände och in med ett annat. På torsdag   ska jag träffa Tomas och då får jag sprutor och efter det ska jag träffa Anna (världens bästa sjukgymnast). Jag vet att jag kommer att må mycket bättre efter det.

Nåväl, världen går vidare precis som vädret! Sorg och glädje, regn och sol. Min stora glädje barn och barnbarn har varit här. Först kom Sarah och deras minsta Felix. När det kommer en förälder och ett eller ibland två barn över en helg så brukar vi bädda upp i vårt gästrum. Då blir det fart här hemma. Felix är 4 år och ett riktigt yrväder. Snacka om att hinna känna hur man mår! Det är en riktig vitaminspruta att ha dem här! Sarah passade på att träffa sin mamma som hade födelsedag på fredagen så det blev en lugn kväll här hemma. På lördagen var Felix ute och åkte 4-hjuling med morfar och det är något som han verkligen gillar. Svårt att säga vem av dem som hade roligast, morfar eller Felix. På kvällen var Åke och jag med några goda vänner till Smidgården. Där hade vi en underbar kväll med mat som lagades av Fredrik Andersson och Kalle Moraeus. Oj vad vi åt, och gott var det!

Helgen därpå kom Frida med sin Richard och flickorna, Emma och Elin. Matias passade på att   komma samma helg med sina barn, Matilda och Malte. Fredagskvällen var lugn. Vi träffades en stund över ett glas vin sedan var det dags för dem att gå in  till sig, bädda och gå till sängs. Döm om min förvåning när jag drog bort gardinen och tittade ut på lördagsmorgonen, det var något stor gult som   förstärkte hela naturens alla vackra färger. Det sprakade av guld och rödfärgade löv, naturen visade upp sin absolut vackraste sida. På förmiddagen gick Frida och Matias med familjer ut och gick. Målet var Grönklitt. Eftermiddagen ägnades åt att iordningställa badtunnan för kvällsbad. Den   rengjordes väl och fylldes med nytt vatten, sedan började det evinnerliga eldandet för att få upp värmen i vattnet. Vi gick in till dem vid sex för   middag och vid åtta var det dags att göra sig redo för bad. Jag var lite nervös för hur jag skulle kunna få kontroll över kroppen och få den i tunnan.  Puh, det gick bra med assistans av Åke och Rille. Jag är ju   lite/ganska stel och har svårt att lyfta vänster ben. Under skratt och stoj var vi alla väl i tunnan, vi var åtta som badade Emma avstod, och det var så jäkla roligt. Malte visade att han kunde doppa huvudet så vattnet stänkte över oss alla, medan Elin och Matilda busade med offa. Det var helt svart ute, tre marschaller spred ett varmt ljus som lyste upp terrassen vid tunnan,   stämningen var skön. Det var en sådan stund då man gärna skulle vilja stanna   tiden för en stund, för att riktigt få njuta av allt.

Nu är det tyst här   hemma, klockan är strax 1 på natten mot söndag, Åke sover i sängen bakom mig.   Jag hör hans jämna andetag och det känns så tryggt. Jag känner att tröttheten kommer över mig ändå är jag lite rädd för att krypa ner i sängen, rädd för att ligga vaken, ha ont och inte kunna sova. Nu gäller det att inte skapa fel stämning inom mig utan intala mig att det ska bli så skönt att sova. Om jag är riktigt försiktig kan jag krypa intill Åke och känna hans värme och trygghet, då kommer jag säkert att somna så gott!

God Natt!

/Gunilla

 

Antal kommentarer: 0

Namn:
E-postadress:
Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)