Tankar och funderingar från mitt härbre att dela med andra...

 

Jag, en kvinna, som upplever att jag bor i en kropp som har uppnått en ålder som ger mig pension varje månad, men mitt sinne är många år under den nivån. Med andra ord jag är inte lika gammal som min kropp!!! Jag känner att jag måste få utlopp för alla mina tankar som hotar att spränga mitt huvud och jag inbillar mig att om jag skriver alla mina tankar och idéer så kommer trycket att lätta. Kanske kan jag till och med ge någon ett leende av igenkänning eller ett skratt för mina tokiga tankar eller lite hjälp till någon som liksom jag behöver reda ut begreppen.

 

Fem år och fem månader, ja så länge har vi nu bott i Fryksås

 

2009-05-13

 

Stor-familjen äter gemensam middag i Lundstugan 

 

Maj 2009. Oj oj oj ! Har varit Fryksåsbo i 5 år och 5 månader. It’s unbelievable! Jag älskar fortfarande att bo här. Har inte någon längtan tillbaka till Bålsta och Stockholm. Känner mig fortfarande väldigt privilegierad som får bo så här, göra det jag tycker är roligt och träffa massor av trevliga människor i min lilla bod som tillfredsställer mitt sociala kontaktbehov. Ja ibland får man faktiskt stanna upp lite och känna efter lite, och konstatera att man har det bra.

Visserligen går vi in i en årstid som jag av och till tycker är otroligt jobbig. Våren! Årstiden som kommer med ljuset och bringar hopp hos oss människor, har jag hört. När jag ställer mig högst ofrivilligt framför spegeln för att skyla min kropp med några stora sköna plagg ser jag inte längre den ung, smala, smidiga tjej som finns i min kropp. Nej jag ser en något korpulent, lite stel, lite trött äldre tjej men mina ögon är fortfarande fulla av liv och nyfikenhet. Man kan ju inte få allt här i livet så någon lite mindre utbuktning här och där på min kropp får jag väl se som en mysfaktor!?!  Det viktiga är ju insidan har jag lärt mig. En trött, arg och sur insida gör den vackraste människan intetsägande och grå medan en nöjd, glad och förväntansfull insida får den gråaste lilla människa att skimra. Ja så är det! Jag har träffat många ”vackra” tjejer som helt saknar glöd och deras vackra utsida blir snabbt ointressant medan en människa som bjuder på sig själv och lever ut sin själ fångar allas intresse. Nu vill jag inte påstå att jag är vare sig det ena eller det andra men vill väl tro att jag är den positiva typen.

Senvintern har varit lite jobbig. Har mått lite dåligt och det har resulterat i att jag varit ganska gömd. Inte arbetat speciellt mycket med det jag tycker är roligt men naturligtvis gjort allt jag förväntas göra. Ja ja kanske inte allt som min man Åke tycker att jag ska göra men vad då? Han är ju vuxen och kan själv. Och hur kul är det att städa, tvätta och putsa fönster på en skala 1 till 10?

Nu mår jag efter en hel del kortisonsprutor rätt bra. Har ett energitillskott som kommer att få Åke att bli trött. Vad jag menar? Jo när man vaknar till efter en period med mindre välmående så vill man göra massor och visst är det roligare att göra saker tillsammans än ensam!  Det kan göra vilken tålig människa som helst trött. Nu är Åke i Bålsta och jag tror att han tyckte det var rätt skönt att åka dit för dagarna innan han åkte gjorde i om i hallen och fixade ordning på balkongen. I hallen åkte skrivbordet och en liten soffa ut. In kom en gammal stoppad soffa, som förövrigt Åke är född i, efter det att hallen rengjorts från golv till tak. På vår balkong står numera en vävstol och i morgon skall jag börja göra trasor för att väva väggbonader. Där har vi nu en liten vävhörna i ena delen av balkongen och en fikagrupp i den andra. Allt blev bra!

Antal kommentarer: 0

Namn:
E-postadress:
Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)